Inskrivning!

Idag var det äntligen dags för en liten milstolpe i graviditeten - inskrivning på MVC. Jag träffade min bm redan på hälsosamtalet i juni innan missfallet, och det var kul att komma tillbaka idag och vara på väg in i vecka 12. Jag gillade henne bättre den här gången (sist hade jag inte direkt någon uppfattning). Hon är lätt att prata med, man kan fråga vad som utan att känna sig dum och hon vet vad hon gör då hon jobbat så länge. Dagens besök blev typ 80 minuter långt och vi har bl.a fått tid för ultraljudet! :D

Blodtrycket, Hb och urinproverna såg alla bra ut (minns inga siffror men jag har för mig att tryckte var lite högre än vad det har varit men det kanske bara är bra då jag haft lite lågt ibland). Fick lämna några rör blod nere på provtagningen sen innan jag gick också så det är bara att hoppas att dom proverna ser lika bra ut. Hoppas jag inte har någon järnbrist än, slipper helst käka järntabletter.

Vikten skulle förstås tas och ja vad ska man säga... Självklart tycker jag att det är jobbigt att vågen visar nästan 10 kg mer än vad jag vägde i vintras. Jag vet, jag vet, jag var underviktig då och ska inte jämföra min gravidvikt med min ätstörningsvikt men det är svårt att komma ifrån helt. Det kommer alltid vara känsligt att väga sig känner jag. Särskilt inför folk. Jag har gått upp ungefär 4-5 kg sen innan jag var gravid. Det är mycket så här dags i graviditeten men så tänker jag inte enbart skylla på den heller, hehe. Det är inte konstigt att jag har gått upp eftersom jag 1) numera äter och äter ordentligt, och 2) jag inte tränar över huvud taget. Ska ta tag i det där nu, åtminstone komma ut och gå i frisk luften. Man behöver ju faktiskt inte tappa all kondition och det är ju inte hälsosamt att inte träna alls heller. Ytterligheter mina vänner, that's my shit. Måste hitta ett normalt och lagom mellanting. Men nog om vikt. Nu kommer den inte tas förrän i vecka 36 igen!

Jag har ju varit supersugen på att få till ett tidigt ultraljud. Har varit väldigt inne på att boka privat i Sthlm men nu tänker jag faktiskt lite annorlunda. (Daniel och bm lyckades faktiskt övertyga mig där ;)) Jag hoppar nog det. Jag ska nog klara mig utan ultraljud fram till RUL (rutinultraljudet) i vecka 18. Jag hoppas att jag får känna livstecken innan dess, att pyret börjar sparka och visa att h*n mår bra och kanske ordna så jag kan lyssna på hjärtat innan :) Annars händer ju inte allt sånt förrän senare på kontrollerna. Känns konstigt att jag inte ska tillbaka till bm förrän 14 december men efter det blir det ju oftare förstås. Ska bli kul att få lyssna på hjärtljuden, mäta magen och sånt. Men det är som sagt långt dit.

Så förutom att jag i morgon går in i vecka 12 så är nästa datum jag ser fram emot den 30 oktober då det är dags för RUL. Då äntligen får vi se vårt lilla hjärta för första gången <3

Magen sista dagen i vecka 11 (10+6) och på jobbet är det fler och fler som får reda på hur det ligger till för varje dag som går. Det går ju liksom inte riktigt att missa längre. Det är inte bara mat och fisar där inne längre och det syns nog allt ;)