Snart är det helg!

Idag har jag gått in i vecka 10, äntligen tvåsiffrigt! :D Rätt sjukt att tänka att när den här veckan har gått har jag avklarat den första fjärdedelen av graviditeten. 25% redan!! Galet!

Idag har jag klarat mig hela dagen utan sea band och inte mått illa! Jag har inte mått särskilt illa på sistone eftersom jag har haft dem på hela dagarna men idag vågade jag prova utan :) Däremot kom en hemsk huvudvärk smygande, som tur var lagom när jag åkte från jobbet, men den gick i alla fall över efter en skön 1,5-timmes tupplur på soffan. Trodde att den värsta tröttheten började ge med sig men det får jag nog äta upp. Igår slocknade jag på soffan vid halv sex ungefär och vaknade vid åtta...

Älskade fredag i morgon!! Kommer behöva ta hem en hel del jobb över helgen men det är i alla fall snart helg! Lovely!

Vecka 9 (8+5)

Jag fortsätter att vara dålig på att uppdatera och jag fortsätter skylla på att jag sällan startar datorn här hemma :)

Tiden går så fort numer, säkert för att jobbet är igång ordentligt, och det är ju bara bra. Det betyder att jag på torsdag går in i vecka 10 (Yeay, tvåsiffrigt)!! Och att det bara är 2 veckor kvar till inskrivning på MVC <3 Just nu vill jag bara skrika ut den här "hemligheten" för hela världen. Samtidigt som jag vill dela min lycka med allt och alla så vill jag att alla förstår mer varför jag är lite humörsvängig, EXTREMT svullen över magen, uppsvälld överlag, otroligt trött och slö och mår illa ibland. Jag ska väl försöka hålla mig i några veckor till dock, i alla fall tills jag kliver in i vecka 13. Jag skulle gärna göra ett UL innan också så vi verkligen får se att allt är bra där inne (vilket vi verkligen hoppas!!) men jag vet inte om det kommer bli av. Jag skulle så gärna vilja gå något litet tecken på att skrutten mår bra och utvecklas. Tänk att få se en bild eller se eller höra hjärtslagen. Längtar! <3

Symptomen och min svällande kropp vittnar nog om att det är som det ska där inne i alla fall. Älskling skrattar åt mig vissa kvällar :) Jag förstår inte hur man kan svälla upp sådant på e.m/kvällar! Här kommer ännu en bild på en svullen putmage:

Ska jag vara riktigt ärlig så är jag inte ett dugg sugen på att jobba. Jag längtar verkligen tills vårat lilla pyre kommer och jag får vara hemma och njuta av livet som mamma. Nu är det ju ganska många månader kvar tills dess och jag hoppas jag kommer få njuta av den tiden också. Ser fram emot att köpa allt som bebis behöver, fixa i ordning rummet och så småningom gå omkring med en riktigt stor mage i vädret. Hoppas jag får må bra och slippa illamående och foglossning och såna besvär!

Tror jag ska ta och kika runt lite på vagnar och sånt mys innan det är dags att krypa ner i sängen ;)

Bloggbrist, tidsbrist och sömnbrist

Jag hade en tanke, att uppdatera bloggen ofta med både bilder och massa info om hur graviditeten fortskrider. Ska försöka bli bättre på det men just nu består mina dagar av jobb och sen är det direkt hem till soffan som gäller. Jag sätter inte igång datorn särskilt ofta och att blogga från mobilen är mest krångligt tycker jag. Däremot kan det vara så att den absolut värsta tröttheten börjar ge sig. Jag sover inte 1-2 timmar på soffan varje dag numer. Och att bara jobba och sova håller ju inte i längden. Jag behöver aktivera mig, träffa folk och göra saker för att må bra. Ok, om kroppen behöver sova för att den är gravid, fine. Men det skulle inte göra något om jag blev lite piggare.

Nu för tiden blir jag lätt hungrig på dagarna. Jag måste ha mitt förmiddagsmellanmål, en ordentlig lunch och en eller två småmål på eftermiddagen. Småmålen består oftast av äpple, vindruvor eller morotsstavar. Sånt är smidigt att slänga med i väskan. Bubbelvatten is da shit också. Bra grejer. Detta tillsammans med mina underbara sea bands håller jag illamåendet under kontroll. Jag mår nästan mest illa på kvällarna när jag ska sova. Skumt. På kvällarna har jag nämligen inte alls samma aptit. Jag kan äta middag vid 17-snåret och sen vara PROPPmätt resten av kvällen. Ok, jag äter rätt mycket, men ändå. På kvällarna är det dessutom svårast att dölja den svällande magen. Det är helt sinnessjukt emellanåt, putmage indeed! Ska kolla om jag fick till nån bra bild jag kan bjuda på...

I morgon går jag in i vecka 9 (8+0)! Det går rätt snabbt nu med andra ord! Däremot skulle jag fortfarande helst gå i ide nu och vakna lagom tills det är dags för inskrivning och entré i vecka 12. Tror inte att stressen på jobbet är bra men jag har inte så mycket att välja på. Jag försöker att inte stressa upp mig men det går inte alltid. I vilket fall så är pyret i vecka 9 någonstans mellan 2-3 cm lång <3 hCG-värdet går upp väldigt denna vecka sägs det, hoppas verkligen att jag inte blir mer illamående, svimfärdig eller hormonsvängig...

 Putmage i vecka 8 (7+6), vecka 9 i morgon. Putet består då alltså inte utav bebis utan utav tröga tarmar som jobbar sakta och har blivit lite lätt uppflyttade för att göra plats för bebis och livmoder. Ser fram emot att få klappa på en riktig bebismage, känna rörelser och sparkar och inte bara klappa på fläsket och tarmarna, haha!

Putmage och jobbångest

Var tog den här veckan vägen? Eller det vet jag nog, den har varit fylld med jobb och sömn. Jobbar hela dagarna, sover resten av dygnet. Inte så kul liv om du frågar mig men så är det nu. Mitt sociala liv för definitivt ligga på is ett tag, åtminstone tills jobbet flyter på bättre och den extrema tröttheten avklingar. Ska jag vara helt ärlig så känns det inte på topp på jobbet. Så mycket nytt, så lite planerat och så stressigt. Jag vet att jag stressar upp mig alldeles för lätt men det är svårt att inte göra det nu. Det känns som om jag kommer helt ny och inte vet något om rutiner eller vad jag förväntas göra. Usch, jag har alltid tyckt om att gå till jobbet och nu känns det bara jobbigt och jag vill inte... Hoppas det vänder och att allt blir som vanligt igen, vill lyckas och göra ett bra jobb och jag vill tycka om det.

Nog om det, jobbet är ju inte fokus i den här bloggen ;) Lilla pyret växer förhoppningsvis ordentligt, mina symptom tyder på det. Har gått in i vecka 8 (7+2) och det känns ju bra! Skönt att dagarna tickar på. Det är svårt att dölja det hela på jobbet känner jag. Jag känner allt blickarna och en del har påpekat att jag inte verkar dricka kaffe längre. Jag är rejält svullen över magen och lite put är det allt. På eftermiddagarna och kvällarna är det extremt; då ser det ut som jag är i vecka 25 minst. Inte konstigt eftersom livmodern har femdubblats(!) i storlek sedan start och redan nu börjar trycka undan tarmar och sånt för att göra plats för bebis. Sedan känns skillnaden antagligen mer med tanke på att jag i våras hade väldigt platt mage och vägde x antal kilon mindre. Kan tycka att putmagen är mysigt ibland och jag kommer på mig själv med att stryka handen över magen nu och då :) Det negativa med det hela är då att det är svårt att dölja som sagt. Det är nog bara en tidsfråga innan någon kollega frågar rakt ut.

Köpte en tidning igår. Slukar allt som har med graviditet att göra :) Har diverse appar på telefonen, en del böcker, läser och skriver i forum, hänger på hemsidor och köper tidningar. Läste dock något mindre kul i den nya tidningen igår; att missfallsrisken ökar något i vecka 9 innan den drastiskt går ner i vecka 12. Ok, kan jag få gå i ide och vakna i vecka 12?? Vill bara att allt ska gå bra och att de närmsta veckorna flyger fram.

♥ Vår lilla böna är någonstans mellan 1,5-2 cm lång mellan huvud och stjärt. H*n har fått ögon, öron och näsborrar och de flesta inre organen har fått sin grundläggande form. Hjärtat slår med ca 120-160 slag per minut och fingrar och tår växer fort. 18,3% av graviditeten har passerat, 228 dagar kvar till BF ♥

6+3

Jag har varit dålig på att uppdatera ett par dagar och jag skyller helt och hållet på den enormt onormala tröttheten. Den är helt sinnessjuk! Orkar ingenting och vill bara sova, och det gör jag ;) Då har jag jobbat tre veckor den här veckan, hur ska det gå nu veckan som kommer?! Hua. Hoppas det här går över snart.

Annars mår jag finfint! Mina nya sea band funkar bra mot illamåendet men jag ska helst ha på mig dom hela tiden då.Får se om jag kan ha dom på jobbet. Lätt, säger vissa. Det är bara att ha långärmat på sig så ser ingen. Men så tenderar man ju att dra upp ärmarna när det är varmt... Får se hur jag gör. Massa vatten och frukt funkar också ganska bra, ska slänga ner vindruvor och äpple i väskan i morgon.

Övriga symptom håller också i sig, främst tuttarna som fortsätter ömma som sjutton. Jag kan inte kramas längre, det gör för ont. Haha! Tur jag gillar att sova på rygg och inte på mage ;) Yrseln är inte så vanlig längre, molvärken kommer då och då och så märker jag definitivt av att magen blir trögare när man är gravid. Kanske inte ska gå in på detaljer men jag gör inte nummer två lika ofta om man säger så. Hoppas verkligen att jag slipper förstoppning...

6+3 idag och exakt en månad kvar till inskrivning :)

Bra grejer. Varför fick jag inte rosa?! ;)

Semesterslut och ny vecka

Tillbaka på jobbet idag och oj vad trött jag var när jag kom hem :) Det känns bra att vara tillbaka, kul att träffa alla men riktigt fit for fight är man ju inte. Illamåendet höll i sig hela förmiddagen, jag sprang på toa minst en gång i timmen hela dagen, och lukten av gammalt kaffe (sånt som stått och kallnat i en kopp ett tag) gav mig nästan kväljningar. Haha, bara en tidsfråga innan nån undrar varför jag inte dricker kaffe längre, med tanke på hur stora mängder jag alltid häller i mig annars. Nu lockar det inte alls längre. Mitt älskade kaffe är jag inte ett dugg sugen på, helt skumt! Har de senaste tre veckorna kanske druckit allt som allt fyra koppar(!) På detta har jag samlat på mig vatten och är sjukt uppsvälld, särskilt på kvällarna. Tuttarna växer och växer, snart kommer det inte gå att hålla hemligt känns det som. (Inte mest pga av tuttarna då kanske men på mitt beteende och den svällande kroppen överlag)

I morgon går jag in i vecka 7 (6+0)! <3 Känns jätteskönt! Sakta men säkert så går det framåt och jag hoppas att liten växer ordentligt där inne. Nu slår det lilla hjärtat <3 Det är helt sjuk hur mycket som redan håller på att utvecklas i den pyttelilla kroppen där inne!

Jag har fem olika gravidappar på telefonen och på 1177-appen står det så här om vecka 7:

"Vid det här laget känner man sig mer och mer gravid. Magen kan kännas uppblåst på grund av att tarmarna arbetar långsammare och man kan vara illamående och trött. Vissa har redan ökat i vikt.

Embryot är ungefär en centimeter långt. Det som ska bli ögon syns som två fördjupningar på var sin sida av huvudet, och börjar få mörkt pigment. Ett veck som ska täcka ögat håller på att växa fram. På sidorna av huvudet sitter också några små knoppar, som senare ska smälta ihop och bilda ytterörat. Näsan håller på att utvecklas och det bildas broskanlag till skelettet. Mun och näsa har fortfarande ett gemensamt hål, där tungan börjar ta form.

Armarna och benen växer fram, och det finns en över- och underdel på dem. Händerna börjar synas som små paddlar. Tidigt i embryots utveckling finns i ryggslutet något som liknar en svans, som brukar försvinna i vecka nio.

Embryot har börjat bilda sitt blod, och hjärtat pumpar runt blodet i de blodkärl som redan har utvecklats. Hjärtat sitter i en utbuktning mitt på embryot alldeles ovanför häftstjälken, den blivande navelsträngen. Nu syns det vid en ultraljudsundersökning att hjärtat slår."

Källa: 1177

Det där med vikten...

Jag hittade en sida på nätet som lite fint räknar ut hur tjock man ska bli under graviditeten. Jag skulle ju ljuga om jag sa att jag ääääälskar att vara uppsvälld och längtar tills vågen visar mer än någonsin. Ja - jag längtar tills magen är en bebismage och jag vet väl att jag ska fortsätta gå upp i vikt men jag måste ju inte direkt gilla det. Dessutom tror jag att jag kommer gå upp i tresiffrigt om jag fortsätter äta illa och inte träna alls.

Jag hoppas att jag, i och med att vardagen kommer igång, kommer in i lite bättre rutiner och börjat äta och röra på mig på ett bättre sätt. Jag vill verkligen se till att jag får i mig allt som pyret behöver och jag vill gärna våga röra på fläsket något. Jag är så rädd att något ska hända och mitt val av sport är väl inte det bästa när man är gravid. Men jag måste röra på mig något för jag mår verkligen inte bra av att bara sitta på röven. Skönt som sagt att vardagen rullar igång, redan i morgon är det dags att bege sig till jobbet igen.

Jippie!!

Yrsel och kväljningar

Jag har gått över the day med två dagar nu och jag andas ut lite. Vid missfallet började jag blöda på dag 38 vilket den här cykeln var i lördags. Det är kanske löjligt men det känns ändå som en milstolpe att ha passerat den dagen. Så här gravid har jag med andra ord aldrig varit, haha!

Helgen har varit lugnt och skön. Jag har träffat kompisar, firat älsklings bror och ätit middag hos mamma och pappa. På onsdag börjar jag jobba igen så nu får jag se till att njuta ordentligt av att kunna lägga mig och vila när jag vill på dagarna :) Det ska bli skönt att komma igång med vardagen igen men oj vad trött jag kommer vara. Sover minst 1-2 timmar på dagarna nu, skönt!

Idag kände jag av två nya saker på förmiddagen. Jag vaknade när sambons klocka ringde vid 6:00 så jag gick upp och höll mig vaken ett tag. Somnade dock på soffan sen och vaknade vid 10-tiden. Kände att det var dags för frukost, reste mig ur soffan och det blev nästan helt svart framför ögonen. Jag har känt av yrsel hittills men inte så att jag har varit tvungen att ta tag i dörrkarmen och hålla i mig ett tag. Den andra saken var att jag kände lukten av leverpastej och fick kväljningar. Jag älskar leverpastej annars! :) Hoppas det inte håller i sig för det är ju en bra järn-källa. Bra att jag dricker folsyre- och järnberikad juice och toppar av med gravid-tillskott från ACO ;)

Datum för inskrivning

Började räkna efter igår och förvirrade bort mig själv till slut. Utgår jag från missfallet får jag nämligen att jag är i vecka 6 redan (5+1). Det spelar egentligen ingen roll för datumen kommer med största sannolikhet ändras ändå och skillnaden är inte särskilt stor, haha. 

Har i alla fall fått tid för inskrivning nu, den 12 september. Då är jag i vecka 10+6 om allt går som det ska. Längtar! Jag vill bara att den här veckan ska vara över, att jag snabbt ska vara på 6+0 utan missfall. Så varsågod tiden, du som brukar rusa fram sådant, jalla jalla!

Folsyra-boost

Jag har sett till att få i mig extra folsyra redan sedan maj. Har käkat vitamintabletter som även innehåller en himla massa andra bra små vitaminer men nu tog dom slut så då köpte jag dessa. Bra med ordentligt med B-vitamin, folsyra och järn nu :) Juicen innehåller som ni ser även den extra järn och folsyra. Bra skit.

Kvällstankar

Det är helt sjukt att det har blivit augusti tycker jag! Den här sommaren har varit så konstig. Dels har den regnat bort och så hade det ju varit berg-och-dalbana i känslolivet förstås. Jag har knappt träffat folk och det är inte likt mig. Jag brukar hålla igång, göra saker och träffa kompisar men det här sommaren har som sagt bara varit konstig. På ett sätt blir det rätt skönt att komma in i rutiner igen i och med att semestern närmar sig sitt slut. Vardagen får komma igång igen och allt återgår till det "normala". Tiden får hemskt gärna gå lite fort nu enligt min mening. Jag passerar gärna 5+4 snabbt nu.

Har funderar på om jag ska ringa barnmorskemottagningen redan nu på måndag istället för den 13/8. Det hade jag tänkt först men det skulle vara skönt att ha det gjort innan jobbet drar igång och förhoppningsvis kan jag få ett inskrivningsdatum att se fram emot också. Hälsosamtalet har jag ju redan gjort så någon tidig date med barnmorskan behöver jag ju egentligen inte. Men jag funderar på att vara lite ful... hehehe... Jag vet inte alls hur det är här i stan i och för sig men det verkar som om väldigt få ställen går med på att göra tidiga VUL (=Vaginalt UltraLjud). Däremot verkar det som om de gärna gör det om man har väldigt oregelbunden menscykel eller har blivit gravid precis efter missfall då det är svårt att datera. Nu vet jag ju när ÄL-testerna visade positivt men jag kanske kan låtsas som om jag inte vet det... ;) Be om ett VUL för att jag är orolig och vill se hjärtat slå +  att jag inte vet vilken vecka jag är i.... (Uschiamej vad hemsk jag är, hehe) Nemen, jag får se hur jag gör men jag tänker nog ringa på måndag i alla fall och prata med dem. Förhoppningsvis får jag veta vem jag ska gå hos sen och vilket datum jag får komma på inskrivning i alla fall!

Annars mår jag toppen! Eller ja, egentligen gör jag ju inte det men jag ser alla krämpor som något positivt och jag älskar att känna symptomen! :) Mår fortfarande lite illa och är yr. Sover på soffan 1-2 timmar varje dag (och då har jag inte börjat jobba än - HUR ska det gå?!!) så tröttheten är definitivt här. Annars är det mest tuttarna som avslöjar mig. Dom ömmar något så vansinnigt.

Det är något av en psykisk berg-och-dalbana fortfarande. Samtidigt som jag är överlycklig är jag smått orolig och nervös och jag mår inte alls bra över hur jag ser ut. Ångesten över viktuppgången (som inte beror på graviditeten ännu) och den förändrade kroppen är tuff ibland. Det spelar ingen roll hur mycket jag får höra att jag är finare nu än när jag var underviktig. Att ha expanderat 10 cm i omfång och fått världens största röv och lår är jobbigt. Punkt. Däremot är det ingenting jag tänker göra något åt. Det måste få vara så nu för jag tänker aldrig, aldrig någonsin riskera något för lilla pyret!! Ja må bli en tjock mamma men hellre det och lycklig förälder! :D